Nej jag menar inget specifikt landområde, snarare jorden, den fantastiska planet vi lever på. Självklart hade vår värld kunnat liknas vid en plats av mjölk och honung. Allt vi behöver finns i överflöd. Vi, människor hade kunnat levt i uppskattning av detta hem, i respekt och tacksamhet över allt som jorden så generöst erbjuder oss. Vi hade kunnat prioritera just generositet, kreativitet, samverkan och konstruktiv utveckling för trots att vi åtskilliga gånger hört “nöden är uppfinningarnas moder” så stämmer inte det. Nöden kanske är nödlösningarnas moder, men kreativiteten frodas inte i nöd.
Istället har världen förvandlats till en plats där några få lever i överflöd på det stora flertalets bekostnad. Där nöden inte är något naturligt, utan något som skapats systematiskt och skarpsinnigt. Om man stannar upp och tänker efter, bara en aning, inser man att vi lever på en veritabel honung-och-mjölk-planet som av några få har kapats. Det finns egentligen inga brister även om det naturligtvis kan finnas platser där vissa saker är svårtillgängliga, men det beror inte på brist, det beror på terräng. Hade vi, mänskligheten haft viljan, hade även de mest avlägsna platser mycket väl kunnat vara beboeliga eftersom vad än som behövs hade kunnat transporterats dit, om vi nu hade valt att fokusera på möjligheter istället för omöjligheter förstås.
Det ter sig helt bisarrt att mänskligheten lämnat över makten till despoter, till tyranner och omänskligt grymma listiga och vedervärdiga parasiter. Men så är det. Dessa parasiter som vem som helst kan peka ut. Oftast är det de som förfogar över oerhörda rikedomar och makt och som dessutom, utan att skämmas, som med hela handen pekar och beordrar de som redan kämpar för överlevnad att göra mer, betala mer i skatt, arbeta fler timmar, och som dessutom lägger skulden, ansvarsbördan på helt fel ställe.
Bristen, bristerna på livsmedel, vatten, värme eller något annat människan vill ha och behöver är skapade av några få som tjänar på det. Det är inte komplicerat, egentligen.
Trots så många “bevis” på motsatsen är människan kapabel till storhet, till kärlek, till vänlighet, till en obegränsad uppfinnings och upptäckarförmåga, trots stress och rädsla. Men nöden, den där fabricerade och implementerade nöden, den har inte skapats för att öka människans kreativitet. Den har skapats för att människan ska förlora insikten om sin egen storhet och tvingas in i ett kontinuerligt tillstånd av överlevnadsrädsla. En fri, orädd människa låter sig helt enkelt inte luras av denna falska “verklighet” som med en dåres envishet fyller “informationsflödet”. Denna strida ström av “VARGEN KOMMER” på olika områden är enbart till för att bokstavligt talat skrämma gemene man från vettet.
När vi tar ett steg tillbaka och granskar skeenden och katastrofer så kan vi utan någon större ansträngning se att strategin hela tiden har varit: 1. Skapa ett problem 2. Vänta på reaktionen (som alltid är maktlöshet och rädsla) och 3. Servera en “lösning” (som genererar klirr i kassan för detta fåtal). Det har fungerat länge nog nu.
När du en gång insett detta blir deras “VARGEN KOMMER” inte mer värt än en “flugas surr i dina öron”. Irriterande? Absolut. Något att bli rädd för? Inte alls.
bigpaublog 